Sånt jag gillar

(Grammatikern i mig säger "det stavas faktiskt sådant!".)

Inte helt oväntat gillar jag 1920-tal, alltså estetiskt: mode, musik, färg och from och sånt. (Sådant.)

Jag gillar också att vinna, och då pratar vi allt som kan vinnas! Annars gillar jag paj, tjugofyrakyrkan, ost, 90-talsmusik, mina vänner, lila, när folk inte särskriver, hattar, frukt, färg och form i största allmänhet och mittemellanårstiderna vår och höst.
Just nu skulle jag verkligen gilla att vara ledig varannan helg (för det är jag tyvärr inte i mitt jobb) och att ha den fantastiska lägenheten på Söder som var helt i min stil (sekelskifte, 3meter takhöjd, vitlacerat golv, djupa fönsternicher, och annat jag gillar), men inte i min prisklass.

Jag gillar service i största allmänhet; varmt mat och kort väntetid på restaurang; mersälj i butik; folk på gatan som tar sig tid att förklara vägen för turister och andra; när det klickar mellan tåg och buss i kommunaltrafiken; uppehållsväder på min lediga dag. Sånt. (Sådant!)

Understimuledad? Jag?!

Nedan ser man vad som kan hända en ledig dag i Storvreten:

Nämen, ett egenstöpt blockljus!


Åh, en (nästan) tom pappersinsamling!


Nystädat!


Nyplanterad växt i tekopp!


Omplanterad Physalisväxt t.v. (yes, det är en av dessa små!).

En eloge!

Med mitt nya jobb är allt bra. Riktigt bra. Nu fattar jag åter igen hur schyst det är att trivas med sin chef och att ha kollegor som jobbar med en. Jag tror verkligen på det är företaget och att vi kan åstadkomma något bra, och nytt. Åhlens alltså. Det nya jobbet där jag betyder något i min roll och inte bara är ytterligare en utbytbar person.

Rosa bandet

All credd till Rosa bandet-kommittén som i år valt en helt ypperlig svensk illustratör som designer! Nämligen Liselotte Watkins. Det fick mig att rusa iväg till första bästa Lindex och köpte bandet, vilket jag har struntat i övriga år då bara reflexen fått mig att lätta på plånboken.
Schyst, schyst!

M

M:

* är bokstav nummer 13 i latinska alfabetet (men kommer ursprungligen från det grekiska alfabetets my, den 12 bokstaven)
* betecknar talet 1000 i romerska siffror
* står för "mötesplats" om du ser det utefter en väg
* är nationalitetsbeteckningen för bilar (och andra fordon) på Malta
* står ibland inom parentes efter ett personnamn och syftar då på dennes politiska läggning
* stå också för meter
* Om man placerar flera m efter varandra (mmm) står det för någon form av njutning, ex. "mmm marabou" kan de som tycker om choklad utbrista.

Och till sist en vers inspirerad av abc-boken Alfabetets användning anar aporna aldrig (av Alf Henriksson och Björn Berg):

Munskänken målade musik medan medellösa markismäterskan måttade måttet med måttstock. Måttligt muntert, muttrade maken.

Untitled #2

Idag har jag mest varit ledig och trött. Det är konstigt att för mycket ledighet bara leder till trötthet, bättre vore det ju om man kunde spara en känsla av utvilad för senare bruk (lite som i maxi-yatzee där man sparar kast)! Jag får tala med Gud om det och se vad Han kan göra åt saken.

Ialla fall så fick jag något gjort för när jag sitter här vid datorn och tittar mot hallen är jag idel leende. Där på väggen hänger nämligen inte mindre än åtta små tavlor signerade David LaChapelle. Japp, han är favvofotografen och såhär bra blev det!

Fascinationen framför andra

bild från high valley books

Just nu lyssnar jag på The Clash (någon live-grej från England), väntar på att brödet ska jäsa klart och tänker på varför jag är så besatt av 20-och 30-talen. Besatt, fängslad, styrd, ockuperad, betagen, fascinerad. Det är jag.

Jag har ett svartvittkornigt stumfilmsskimmer över hela perioden. Vem vill inte ha det, vem vill inte va' det?
20-talet är ju flykten från hela den viktorianska grejen, korsetter och underkjolar (gissa varför man börja ha dubbeldörrar under 1800-talet? Måne det var bredden på kvinnors kjolar som påverkade?). Plötsligt fick man ha kort kjol (alltså en som slutar mitt på vaden, inte låret!), plötsligt fick man ha hatt UTAN frukt och plymer som vägde kilon, plötsligt var det möjligt att andas utan att fläkta sig med solfjäder (även om den fick stanna kvar för den orientaliska touchens skull).

bild från sugaretime blogg

Jag älskar jazzens tidsålder, glamouren, franska språkets påverkan på allt, de små hattarna, hur alla (kvinnor som män) var välklädda, uppklädda, piffiga, eleganta. Flärden!
(Nu slogs passande nog precis Alison Krauss och Robert Plants Gone, gone, gone igång.)

Jag kunde fortsätter i all evighet med foto och text, glada utrop och mer musik, men överger projektet med en sista bild: låt dig väl smaka!

bild från 1920s fashion and music

Typ, tag 3 betalar för 4

Detta börjar likna en fotoblogg, men jag hoppas att du inte misstycker.

Idag tog jag en sväng förbi h&m innan jobbet och döm av min förvåning när deras rea plötsligt är dyrare än ordinarie pris(!), liksom för att säga "Haha, skyll dig själv när du inte köpte den i tid!".
Jag skaffade snabbt fram bildbevis och skyndade mig sedan att gotta mig i nyheten med okänd medshoppare.

Bildbevis 1.


Bildbevis 2.

Åreta första höstlöv!

Nu är årets första röda löv spottade i Storvreten. Lite pixligt, jag vet, men kolla så underbart!

Vad händer i Storvreten en tisdag kväll?

Jo, Storvretsskolan brinner!

Har du sett dårarna?

Då jag nu finnes på diverse Joy-butiker, och just denna helg i Gallerian, så kunde jag även passa på att fota Stockholm marathon på nära håll.
Detta vid Centralstationen:





Jag hade en kund som avslutade sitt köp med: "Nu måste jag gå ut och kolla på dårarna!"

Hjärngympa

Jag har hittat det mest utmärkta tidsfördrivet - games for the brain. Kolla, kolla!

Rainy Days, here I come!

Idag har jag köpt - vad som kan vara - världshistoriens snyggaste paraply!
Bred volangkant, sidenklätt handtag och rundat tak. Sann lycka!






Etiketten på paraplyet förklarar:
"You should not be sad when it rains but raise an umbrella that points towards the sky and while walking with tip-tap steps througt the puddle you imagine all the flowers blooming in the rain." - Lisbeth Dahl

Solreflektion

Alfa Laval-höghuset en kväll i maj.

På balkongen och i fönstret

Idag har jag fixat på balkongen och odlat. Här kommer bildbevisen:


Här blir det gurka så småningom.


I urnan finns taklök och något mer jag glömt namnet på.


Nyinförskaffade balkonglådor.


Penséer från mamma!


Ja, du läste rätt! Det ÄR faktiskt Apelsin!


Physalis: en till kollegan, en till mamma och så några i fönstret till mig :)


Paprikor blir det!

Dagens tekunkap...

...kommer från min nyss öppnade påse Ica-te, svartvinbär, och lyder: Visste du att det sägs att te har funnits i 4700 år.

Utan kärna

Jag har ju varit frånvarande ett tag. Hunnit med en massa tankar, byta kyrkan (numera hittas jag här) och varit i Malmö med den, påbörjat utförsäljningen på jobbet (vi stänger ju ned) mm. mm.

Fråga: Hur odlar man satsumas? De har ju inga kärnor!

Sjukt kul

Kolla in det här!

Förutseende - eller inte!

Så igår var jag förutseende nog att åka hemifrån 15minuter tidigare och kom helt enligt planerna i tid till jobbet. Allt väl så långt.
Däremot hemresan - där jag också trodde mig vara förutseende - gick inte lika bra. Jag hade nämligen fixat det så bra att jag fick skjuts av ömma modern som stod och väntade i Skhlm:s parkeringsgarage prick åtta noll noll. Jag satte mig och bilden startade. Inte.
En timme senare hade pappa kommit, vi hade fixat starthjälp och båda bilarna kunde rulla iväg.
Gissar att mamma inte hade tänkt sig spendera kvällen i kallt parkeringsgarage, och förmodligen blir mer svårövertalad nästa gång jag vill ha skjuts.

h&m ♥ Sonia Rykiel = sant

Idag har jag - inte helt oväntat för er som känner mig - åkt till stan och kollat in h&m's senaste designersammarbete med Sonia Rykiel. Mycket trevligt. Jag fick med mig Therese, men tror egentligen att hon mest följer med för att jag tycker det är kul, vilket jag förstås uppskattar!

I alla fall var det färg, ränder, glädje, sött, och franskt. Alltså Sonia Rykielskt. Självklart hade jag kollat lite på hemsidan först, bara för att veta ungefär, men det är en helt annan sak att stå i butiken och röra.
Egentligen kan jag bara förklara så här: jag älskar ju museum, men där får man bara titta (undantaget musikmuséet!) och att då gå till en butik och få känna är ju helt fantastiskt! För håll med mig om att tyger inte kan upplevas helt och hållet med en blick!

Inte heller helt oväntat kom jag hem med en liten kofta, rosa-och svartrandig :)
Så här ser den ut:

Han

Han. Drömmarnas han. Han. Han. Han som vände sig om. Han. Han som tittade på mig, sneglade hitåt. Han. Han? Vem han? Han som står där. Han! Han vände sig om. Ja, han.

Slunga mig 15år tillbaks i tiden, tack!

Undrar hur nitti-tal är inte det här?

Finns i sjön, boot-cut jeans, familjemiddag på söndag, kort hår.
Och det är jag idag.

N

Jag har alltid hört att noshörningar ska vara så farliga. Nu har jag kollat i fotoalbum nr. 1 (alltså mitt första) och konstaterat att den första gången jag hörde det var förmodligen runt 199o för då har jag ett foto på några från Kolmården.

Wikipedia säger bland annat att "Noshörningar (Rhinocerotidae) är en familj uddatåiga (finns ens det ordet??) däggdjur. Deras mest utmärkande drag är det stora hornet på nosen. Ordet rhinoceros kommer från de grekiska orden rhino (nos) och keros (horn). Till skillnad från andra behornade däggdjur, består noshörningens horn av ett ämne som liknar hårt packat hår. "

Det visade sig också att de kan springa i upp till 45km/h. Så om man skulle bli jagad av en skulle det absolut inte vara lönt att försöka springa ifrån den. Inte om man inte är löpare på heltid vill säga...

Nu får man gärna ha önskemål om vad man vill läsa om på O.

Untitled #1

Nu blev det - helt ofrivilligt - ett sånt där långt glapp mellan nu och senaste inlägget.

Men. I alla fall. Veckan har varit på topp, verkligen! Det var länge sedan jag hade en så bra vecka. I tisdags var jag på teater med Sara: Bröderna Lejonhjärta som visades på Stadsteatern. Otroligt fantasifullt och kul när man är i den åldern att man växte upp med Astrids (Lindgren, alltså!) sagor. Det var faktiskt helt fantastiskt hur mycket de kan göra på bara en scen!

I fredags var jag oerhört effektiv, shopping i Stinsen, arbetsintervju på Feet First, snack med regionschefen för Carlings, helstädning av lägenheten och bio med Therese på kvällen - för att bara nämna något!
Jag och Therese såg - äntligen - Avatar. Galet bra! Jag vet inte ens vad jag ska skriva (så Aila, nej jag ska nog INTE plugga filmvetenskap), men jag är så nöjd med att ha sett den bara :)

Igår var det party! Och såhär i efterskott, grattis Victor!
Festen var kul, galet mycket människor; en massa jag kände och en massa jag inte kände, men å andra sidan får man ju alla möjligheter att vara social då så det passade mig bra. Jag har dessutom en del bra citat från kvällen, men de är kanske lite för internt för att dela här så jag fnissar lite för mig själv bara.

Dessutom har jag haft det stört bra på jobbet. Vi har exponerat om hela butiken, fixat skyltdockorna, backat rean, ... ja, en massa sånt som man förmodligen bara fattar om man jobbar i butik. Dessutom har vi haft så sjukt bra kunder. Åh!

Sånt gör dagen för mig

Jag har haft en fantastisk dag! Otroliga kunder, trevliga samtal, lite shopping hos oss, lite på Hemtex, skjuts hem från Alby, ... listan kan göras lång.

Jag bara spontankänner för att uppmuntra alla att ge lite extra i vardagen. En komplimang till en främling på busshållplatsen, ett leende extra, ett hej till den du möter på promenaden, ett tack till kassatjejen på Ica, ... även denna listan kan göras lång :)

Klädbrunchen

Efter att ha hört talas om den ett flertal gånger, men alltid jobbat i samband med tillställningen var det äntligen dags för mig att delta i klädbrunchen hos Lina.
Trevligt på alla sätt och vis! Vi åt (ungefär som vargen i Vargen och de sju Killingarna), vi pratade (ungefär lika mycket som Eminem rappar), och rykte, armbågade, sprang, övertalade , slängde och prutade för att själv göra så stor vinning som möjligt i pengar eller kläder, smycken och väskor.
För egen del blev jag av med rätt lite - fast jag hade rätt lite med mig också - där ibland ett treradigt pärlhalsband, örhängen och en bolero. Min stora - och enda - vinst var en don donna-väska. Blått och kanvas. Bra till jeans, och som Lydia så bra sa det för si sådär 7-8 år sedan så är jag en jeanstjej :)

Alltå: tack Lina, och tack alla andra!

Livs levande

Måste bara skriva att jag lever fortfarande även om det nu var i alla fall en månad sedan jag senast skriv.

Här kommer också dagens citat:
"Gud finns, fast Han inte syns.
Jultomten syns, fast han inte finns."