Under helgen - i söndags - när jag satt på förmiddagsmötet upplevde jag den där småputtrande glädjen som kommer sig av ingenting. Det där tillståndet när allt står rätt till med Gud, det naturliga tillståndet som vi bör leva i.
Nu vet jag vad jag ska sträva efter och hur jag vill ha det till vardags.
måndag 9 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar