Jag - superhjälte!

Då hade jag sett ut ungefär såhär...



Vill du också blir en hjälte så testa möjligheterna här!

Trubbel

Ikväll tittade jag på Så ska det Låta och råkade höra låten Trubbel, men kunde inte placera vart jag hört den, av vem den sjungits, ... ja, när, var, hur helt enkelt.
Till sist mindes jag första sommaren med Parkteatern. Jag och en kompis gick och såg Richard Wolff i Vita Bergen, en underbar enmans-show med berättelser och trubadur-låtar om vartannat.
Så kikade jag på Youtube och hittade följande substitut:

Gruppintervju

Idag var inte bara min sista dag på Alfa, utan även intervju-dag på Lidl Sveavägen. Tanken är deltidsjobb och jag fick ett positivt intryckt så nu hoppas jag igen!

Under intervjun inträffade diverse konstiga saker:
Sak 1: Butikschefen viste inte vad Alfa Laval var för något, han hade inte alls hört talas om företaget tidigare. Bisarrt!

Sak 2: Någon ringde från dolt nummer så jag kunde bara lägga på utan att veta vem det var (jag hoppades inneligt på att det inte var Ikea som ringde om besked!). När jag kom ifrån intervjun hade jag ett meddelande i inkorgen och det visade sig vara från en journalist på Stockholm City. Hon hade läst ett inlägg som jag skrivit om provjobbning (förmodligen detta och kanske även detta) för ett tag sedan och höll som bäst på att skriva en artikel om det så kanske att jag inom en snar framtid är citerad i tidning...!

Sak 3: Det var en gruppintervju och vi var tre personer varav en kille och en tjej. Killen hade också jobbat som telefonförsäljare - på samma företag som jag jobbat på!

Sista dagen

Idag var min sista dag på Alfa Laval och det kändes rätt tråkigt. Det uppmuntrande - men på ett lite bisarrt sätt - var att de andra också tyckte att det var tråkigt: schyst att ha lämnat ett positivt avtryck!

Som tack fick jag en skål från Reijmyre. Den blå.

Dagens hjälte

Dags för nomineringarna till dagens hjälte, och för mig är det bara en: Philip.

Idag i mitt monotona arbete - läs nedan - erbjöd han sin finurliga manick som gör att man kan lyssna på sin iPod-musik genom radion. Fantastiskt! Rummeta har fyllts av bl.a. Blindside och White Stripes.

Fångad i den monotona buren

Då mannen jag vikar för har kommit tillbaks till jobbet och är fullt arbetsför är vi en person för mycket - jag. Dock blev jag ju lovad arbete veckan ut så det jag gör ju är rätt monotont - jag packar reklambrochyrer i kuvert som sedan ska packas i lådor och skickas ut. Det är 400 stycken.
Jag kände bara att jag behövde en paus för att skriva att jag känner mig som den som hamnade i tigerburen på Fångarna på Fortet: man ser de andra deltagarna på en liten skärm - i mitt fall arbetskamrater genom ett fönster - men kan inte delta eller prata med dem på något sätt.


Tiger på utsidan, jag på insidan.

Monster i dubbel bemärkelse

Så denna helg har varit ovanligt aktiv.
I fredag var jag och Emelia på Gudrun och Granit, och åt stadsteater-mat och var på stadteaterföreställning = Monsterkabinettet. Den visade sig vara en evolution av kvinnan, från Medea till Brittney med många skratt och dialoger. Emelia konstaterade att slutet var lite Kill Bill och övertydligt, och jag att monologerna och dialogerna i början var för många, men vi enades nog om att det var värt att se den, att pnegarna var rätt spenderade.



På lördagen efter jobbet åkte jag med pappa på Män som Hatar Kvinnor på Heron. Vilken hemsk film! Alltså, på ett hemska-scener-vis och inte ett hemskt-och-dåligt-vis. Jag tror så här lagon efterklokt att det hade vara toppen att läsa bok 1 och 2 först för att vara beredd på vad som skulle komma, handlingen och lite sånt, men att nu och för min del får det nog dröja några månader innan jag tar på mig att läsa böckerna.



Söndagen blev lung: jobb på dagen och en kväll hemma som avslutade med säsong 4 av Supernatural, en riktigt favvoserie som äntligen har dragit igång igen!